Gustav II Adolf och hans häst Streiff, en Oldenburgare.
Det är minnet av den svenske kungen Gustav II Adolf som firas på dagens datum.
Dn 6 november 1632 stupade Gustav II Adolf utanför staden Lützen. Enligt planerna skulle drabbningen börja tidigt på morgonen, men eftersom dimman låg tät över slagfältet fick man vänta med framryckningen till klockan 11 på förmiddagen. Efter sin död hyllades Gustav II Adolf som hjälte i Sverige och andra protestantiska länder. Hans dödsdag kom efter hand att firas som en nationell minnesdag, i dag som allmän flaggdag.
Ett utslag av kulten av Gustav II Adolf var att hans namn sattes in i almanackan på hans dödsdag. Det skedde första gången 1727. I samband med 200-årsjubileet av hans död 1832 fick firandet av Gustav Adolf-dagen fastare former. I Göteborg, där han också hyllades som stadens grundare, började konditorierna saluföra särskilda Gustav Adolfsbakelser. Sådana fanns också i Uppsala, där en Gustav Adolfs-akademi för svensk folkkultur instiftades 1923 med anledning av att kungen utfärdade den första instruktionen om hur landets antikviteter och folktraditioner ska tillvaratas.
I många katolska länder är 6 november en minnesdag för Sankt Leonardus, ett helgon som levde i
Limoges på 500-talet och uträttade många underverk. Bland annat kunde han få låsen att lossna från fångar, vilket har gjort honom till låssmedernas skyddspatron.
Finländarna firar 6 november som Svenska dagen.
Gustav är ett speciellt svenskt kunganamn. Den förste kung som bar det, Gustav Vasa, hade ärvt det från Stureätten varifrån hans farmor kom. Själv stavade han sitt namn Göstaff eller Gustaff. Namnet förekom i olika stavningar i medeltida frälseätter och blev mot slutet av medeltiden även ett bondenamn.
1774, när Gustav III var kung, kom namnet in i almanackan på dagens datum. Det skedde till minne av att Gustav Vasa valdes till kung i Strängnäs 6 juni 1523.
Vid millennieskiftet fanns det omkring 130 000 svenskar som hette Gustav eller Gustaf.
Namnet Adolf kom i svenskt språkbruk 1594 genom Gustav II Adolf som i dopet fick namnet efter sin morfar, hertig Adolf av Holstein-Gottorp. Namnet fick spridning i Sverige i mitten av 1700-talet när Adolf-Fredrik besteg tronen. Det fortsatte att vara populärt under 1800-talet men var helt ur bruk när Adolf Hitler tillträdde. Efter andra världskriget var namnet otänkbart som tilltalsnamn i Sverige.
Ännu i millennieskiftet fanns det omkring 6 000 svenskar som hette Adolf man bara 11% av dessa använde namnet som tilltalsnamn.
Gustav Adolfbakelse
Underlag: Namn i almanackan av Bengt af Klintberg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar