UKRAINA HAR ÖVERRASKAT FÖRUT - DE KAN GÖRA DET PÅ NYTT
Motoffensiven har kört fast. Sanktionerna har inte fått den ryska ekonomin och krigsmaskinen att kollapsa. Vladimir Putin siktar nu in sig mot ytterligare en vinter av terrorbombningar. I väst breder krigströttheten ut sig. Och om ett år kan Donald Trump komma att väljas till USA:s president och stödet till Kiev kan då komma att krackelera.
Ungefär så ser den gängse bilden av kriget i Ukraina ut just nu. Den är mörk - helt enkelt.
Då kan det vara läge att påminna sig om hur nattsvart det såg ut på morgonen torsdagen den 24 februari 2022. Bomberna hade börjat regna över Ukraina samtidigt som Kremls stridsvagnar korsade gränsen. Ryska soldater hade luftlandsatts på flygplatser runt Kiev. Inifrån huvudstaden rapporterades det om sabotörer.
I ett videoinslag visade president Volodymyr Zelenskyj att han levde och uppmanade sina landsmän att göra motstånd.
Hur länge skulle ukrainarna kunna stå emot? Skulle de ens klara helgen?
Den ryska krigsmakten hade testats och moderniserats i bland annat Syrien.
Men Kievs försvarare höll ut. Ryssland fick aldrig grepp om flygplatserna. Långa kolonner av militärfordon fastnade på vägen mot huvudstaden och tvingades till reträtt. Ukrainarna hade överraskat Putin totalt. De hade överraskat Europa och USA och kanske till och med sig själva.
Den ryske presidenten bestämde sig då för en ny strategi. I stället för ett blixtkrig där Kiev skulle intas inriktade han sig på att nöta ner motståndet i Donbass.
Då kom nästa ukrainska överraskning. En motoffensiv inleddes, invasionsstyrkorna trycktes bort från Kharkov och Kherson togs tillbaka.
Man ska inte måla världen rosigare än vad den är. Det är korrekt att den ukrainska motoffensiven det senaste halvåret gått trögt. Det är också korrekt att sanktionerna inte helt skjutit den ryska ekonomin i sank. Och att krigströttheten växer i väst, liksom att Trump utgör ett särskilt hot.
Man ska inte heller överskatta hur mycket styrkebalansen har skiftat. Den ryska förmågan har fortfarande tydliga begränsningar. Brister i utrustning och motivation kvarstår i armén. Sanktionerna har också haft effekt. Landet plågas av hög inflation och svårigheter att få fram tillräckligt med ammunition. Levnadsstandarden har sjunkit. Ryssland är heller inte immunt mot krigströtthet.
Vad gäller Ukrainas chanser att vinna så ligger det mesta i väst händer. Europas och USA:s ekonomier är starkare än Rysslands. Arsenalen större. Och trots en växande pessimism - samt att kriget mellan Hamas och Israel tar uppmärksamhet - så kvarstår stödet. Ledarskapet i Washington och i Europas ledande huvudstäder står fortfarande bergfast vid Kievs sida.
Enligt Gallups undersökningar så har visserligen andelen amerikaner som säger att de vill minska stödet ökat betydligt, men mer än 58 % vill fortfarande ge lika mycket eller mer än i dag.
Det är inte bara det som händer på slagfältet som har betydelse. Vladimir Putin vill bestämma över Ukraina. Kommendera i sitt närområde. Avgöra vilka länder som skall få vara med EU och Nato - och hindra Ukraina från att vara med.
Ser vi till att landet leds in i unionen eller alliansen har han förlorat.
I förra veckan kom beskedet att ukrainska styrkor, mot alla odds, tagit sig över floden Dnjepr. Att ukrainarna kan fortsätta att överraska råder inga tvivel om, inte heller att de kan vinna. Det är upp till Europa och USA att ge dem förutsättningar att göra det.
Underlag: Ledare DN 25/11 2023.
/ arbete pågår/
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar