Det är många som förlorat sitt hjärta i Paris. Det kan ha skett på många olika sätt.
Ett sådant förlorat hjärta ligger i Eglise de Saint-Germain-des-Prés. Kyrkan ligger mitt emot det berömda cafét "Les Deux Magots" där författare och filosofer som Sartre och Simone de Beauvoir, Camus och Hemingway och många tusen andra mer eller mindre kända bohemer och intellektuella suttit i många årtionden i tobaksrök och pastis-ångor
(aperitif med anissmak, 45-50 procents styrka), och försökt lösa världens problem.
Les Deux Magots
Kyrkan är praktfullt restaurerad, de förgyllda väggarna och taket för tankarna till en ortodox kyrka.
Här bevaras stoftet efter filosofen Descartes och här finns en sarkofag och en minnesplatta på två språk, polska och franska för den siste polske Vasakungen , Johan Kasimir, Gustav Vasas sonssons son. Han var kung av Polen 1648-1668, son till Sigismund Vasa. Han gjorde anspråk på den svenska tronen, men avsade sig dessa anspråk efter freden i Olivia 1660 (Karl X Gustavs polska krig som Sverige vann). Med Johan Kasimirs död 1672 utslocknade Vasaätten på manssidan.
Han abdikerade då Sveriges sista Vasaregent , drottning Kristina, redan slagit sig ner i Rom. Johan Kasimirs syssling, Ludvig XIV, förlänade honom stora jordegendomar och åtta rika kloster, det finaste var Saint-Germain-des Prés, där kyrkan står.
Johan Kasimir älskade Paris och levde sina sista år i en härva av komplicerade kärlekshistorier. Därför var det självklart för honom att när han dog skulle hans hjärta begravas i Klosterkyrkan, medan kroppen skickades till Wawel i Krakow där de flesta polska kungar och nationalhjältar ligger begravda.
Att separera hjärtat och kroppen är inte ovanligt i europeisk kultur, Det var kutym på medeltiden och i vissa länder levde denna sedvänja kvar nästan till våra dagar.
Kompositören Chopins kropp ligger i Paris, hans hjärta finns i Warszawa.
Gustav II Adolfs änka, Maria Eleonora, krävde att få behålla sin makes hjärta i ett skrin.
Detta var chockerande för det samtida Sverige. Hennes önskan försenade begravningen, för i Sverige begravdes alla kroppsdelar samtidigt i samma grav. Mest sorgligt var det för Descartes. Hans stoft finns i kyrkan i Saint-Germain-des Prés, men hans skalle står i ett glasskåp på Musée l´Homme i Paris.
Det är fel hävdar svenska forskare och pekar på ett skallben som finns på Historiska muséet vid Lunds universitet. De säger sig ha 99 procents DNA-bevis för att Descartes skallben är i Lund. Man kan bara önska att den arme filosofen, som frös ihjäl i Stockholm, äntligen skall få en sista, ostörd vila.
Underlag: Historierummet och Herman Lindqvist.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar