LYSSNA PÅ VARNINGARNA OM INFILTRATION INNAN DET ÄR FÖR SENT
Samtidigt som skjutningar och sprängningar dominerar nyhetssändningarna, äter sig de kriminella gängen in i samhällskroppen i det tysta.
De organiserade bidragsbrotten omsätter flera miljarder om året, uppskattar Ekonomistyrningsverket. Förbrytarna åtnjuter i princip straffrihet eftersom uppklarningsprocenten är mycket låg. Det hotar i längden tilltron till hela välfärdssystemet, varnade kriminologen Amir Rostami i en statlig utredning nyligen.
Ett ytterligare problem är den smygande infiltrationen av myndigheter, från vilka tjänstemän frivilligt eller genom utpressning kan främja den kriminella verksamheten från "insidan", till exempel genom att förmedla känslig information, bevilja olika tillstånd och förfalska fakturor.
Särskilt sårbara för påverkan är kommunerna, konstaterar statsvetaren Carin Gunnarsson i en rapport för Studieförbundet Näringsliv och samhälle, SNS, som publicerades på tisdagen.
Skälen är flera. Kommunerna betalar ut stora belopp till välfärden i form av skolpeng, assistansersättning och försörjningsstöd.
De fattar avgörande beslut om markanvisningar, upphandlingar, utskänkningstillstånd och annat som har betydelse för ekonomisk verksamhet, både vit och svart. Inte sällan har enskilda tjänstemän stort inflytande, vilket underlättar för krafter som vill påverka.
Dessutom saknar kommunerna extern revision, alltså yttre granskning som kan utvärdera beslutsprocesser och upptäcka korruption, ungefär som Riksrevisionen på nationell nivå, säger Gunnarsson till DN (7/11).
Sverige har helt enkelt en förvaltningsstruktur som bygger på tillit och att folk följer lagen även om ingen ser. Det gäller myndigheterna i allmänhet och kommunerna i synnerhet, vilket gör dem till självskrivna måltavlor för den organiserade brottsligheten.
Ytterst står helt grundläggande värden som statens våldsmonopol, rättsstatens principer och medborgarnas demokratiska rättigheter på spel, skriver Gunnarsson.
Så vad ska man göra? Rapporten är i stora delar en sammanfattning av "kunskapsläget". Luckorna om hur kriminella aktörer fuskar, hotar och infiltrerar myndigheter är fortfarande stora trots att verksamheten beskrivs av regeringen som systemhotande.
Men Gunnarsson föreslår också fler handgripliga åtgärder.
Kommunerna skulle till exempel kunna flytta fler beslut från tjänstemännen till nämnderna. Det skulle göra det svårare för brottslingarna att sätta press på enskilda beslutsfattare.
Kommunerna måste , liksom alla myndigheter, skaffa sig bättre koll på vem de anställer för att minska risken för infiltration.
Extern revision borde vara obligatorisk.
Men det krävs också ett slags mental omställning. Sverige räknas fortfarande som ett av världens minst korrumperade länder. Möjligen har det bidragit till en allmän ovilja att erkänna den organiserade brottslighetens inbrytning i samhället i tid.
"Man blundade ganska länge i Södertälje innan man förstod vad som var på gång och att hela stadsförvaltningen var på väg att infiltreras av kriminella". Men i Södertälje hann man ingripa i tid.
Budskapet till andra kommuner är att lyssna noga och ingrip innan det är för sent.
Underlag: Ledare DN 8 november 2023
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar