EXTREMVÄDRET

KATASTROFALA ÖVERSVÄMNINGAR I EUROPA - OCH EXTREMVÄRME OCH BRÄNDER I NORDAMERIKA. VÅLDSAMMA PROTESTER MOT DEN VÄRSTA TORKAN PÅ 100 ÅR I IRAN -OCH DE VÄRSTA SKYFALLEN SOM UPMÄTTS I KINESISKA ZHENGZHOU.

VAD ÄR DET SOM HÄNDER MED VÄDRET?

Frågan nu är om detta är en effekt av den globala uppvärmningen. En som svarar  "ja" på den frågan är Hans Linderholm, professor vid institutionen för geovetenskaper vid Göteborgs universitet och en av Sveriges ledande experter på jetströmmar. Och förklaringen finns i Arktis, menar han.

Enligt teorin är det alltså den  snabba uppvärmningen av Arktis som stör luftströmmarna i atmosfären och gör att världen får ännu värre extremväder än vad klimatmodellerna förutspått.

Johan Rockström, professor i earth system science och chef för klimatforskningsinstitutet PIK i Tyskland, vänder i sin tur på resonemanget. Extremvädret är uppenbarligen värre än vad klimatmodellerna förutsett vid 1,2 graders uppvärmning - alltså finns sannolikt någon annan kraft än den varma atmosfären, som gör vädret ännu värre.

Det finns två olika möjliga förklaringar, menar han. Antingen har vi helt enkelt extrem  otur - eller så har något hänt i atmosfären. -  Och en kandidat då är jetströmmen, att vi har påverkat hur den fungerar genom den globala uppvärmningen, säger han.

Forskarna har klarlagt att vid två graders uppvärmning ökar risken att Arktis smälter för gott  och att jetströmmen bromsar in.

Är du orolig för att det redan har börjat ske?

Nej, jag är inte orolig att den trillat över någon tröskel än, alltså att jetströmmen skulle ha permanent förändrats. Men jag är orolig över att vi redan nu, vid 1,2 graders uppvärmning, har hamnat i ett läge där vi börjat påverka vädersystemen genom jetströmmen.

Samtidigt hoppas han att västvärlden också lär sig något av  det som skett de senaste veckorna.

- Jag har störts länge av tendensen att man dels pratar om klimatkrisen som något som sker i framtiden - men det sker nu - och dels att vi skjuter den söderut, att det enbart är fattiga globala syd som drabbas. Nu står vi med brallorna nere och inser att den även slår hårt mot norra hemisfären, oavsett vad orsaken är.

Och han får medhåll av Petteri Taalas vid WMO - som dock trots den senaste tidens extremväder är hoppfull inför framtiden.

- Den negativa trenden kommer att fortsätta minst till 2050-2060 oavsett hur mycket vi minskar våra utsläpp nu - det vi kan påverka är det som  sker senare. Men forskningen har varnat för detta i årtionden, så vi har länge varit frustrerade över att ingenting hänt inom politiken - men nu har det äntligen börjat hända saker. Ur det perspektivet finns mycket mer hopp nu än för tio år sedan.

Underlag: Peter Alestig