EN ENHETLIG MOMS BORDE VARA EN SJÄLVKLARHET
I Sverige är det högre skatt på biljetter till dansbandskonserter än på biljetter till rockkonserter. Skillnaden mellan "Lotta på Liseberg" och "Allsång på Skansen" är ännu större - det förra är belagt med sju gånger så hög skatt som det senare. Vidare är det dubbelt så hög skatt på tomatplantor i kruka som basilika i kruka. Det kan låta tokigt men faktum är att det är precis så systemet med mervärdesskatten, moms, är tänkt att fungera.
Hundspann är ju ett miljövänligt transportsätt. Tyvärr har det fyra gånger så hög moms som att åka taxi.
Det borde naturligtvis bli en ändring på allt det här.
Momsen ägnas ofta inte så mycket tankekraft, men den står för en stor del av statskassan. 2021 beräknas den dra in ungefär 470 miljarder kronor till staten, nio gånger så mycket som den statliga inkomstskatten.
Som huvudregel betalar vi 25 procent moms på de varor och tjänster vi köper. Viss konsumtion har dock en lägre skattesats, 6 eller 12 procent, vilket skapar många problem.
Olika momssatser skapar helt enkelt orättvisor. Dansbandsbranschen blir dubbelt drabbad jämfört med övriga musik-Sverige. Dels blir biljettpriserna dyrare vilket ger färre besökare och lägre intäkter. Dels kommer de som ändå gör det att behöva betala ett högre pris för sin hobby. En riktig dubbelstöt mot dansbands-Sverige.
Anledningen är att konserter subventioneras med nedsatt moms medan danstillställningar klassas som nöje och därför har "vanlig" moms. En konsert med housemusik, där publiken också dansar, räknas enligt Högsta förvaltningsdomstolen däremot ändå inte som en danstillställning eftersom publiken har blicken riktad mot scenen. Det är förresten också Högsta förvaltningsdomstolen som fastslagit att basilika i kruka är ett livsmedel och inte en krukväxt. Skatteverket har i sin tur konstaterat att det motsatta gäller för tomatplantan.
Förutom orättvisan och det stundtals komiska i dessa gränsdragningar skapar det samhällsekonomiska kostnader. Varje år behöver företag och myndigheter lägga över en miljard kronor på administration kopplat till att det finns tre olika momssatser i stället för en. Dessutom beräknas konsumenternas nytta minska med 11 miljarder årligen genom att vår konsumtion styrs dit skatten är lägre snarare än till det som ger oss mest nytta.
Enhetlig moms är inget nytt förslag. Frågan har utretts många gånger och varje gång har slutsatsen blivit i princip densamma, momsen borde vara enhetlig.
Som motargument anförs ofta att det skulle slå hårt mot låginkomsttagare om momsen på livsmedel höjdes. Men detta stämmer inte.
Om målet är att stödja låginkomsttagare är sänkt matmoms ett dåligt verktyg. När momsen sänks på knäckebröd och falukorv sänks den också på oxfilé och hummer. Riksrevisionen har konstaterat att bara en sjundedel av kostnaden för sänkt matmoms hamnar hos låginkomsttagare.
De som främst brinner för nuvarande system är naturligtvis de som mest gynnas av det. De som säljer ost och böcker, de som driver djurparker och skidliftar och de som hyr ut hotellrum och husvagnsplatser. Förlorarna är alla andra.
Om momsen gjordes enhetlig skulle den kunna sänkas till 21 procent för alla branscher. Det skulle minska de märkliga gränsdragningarna, orättvisan i systemet och de administrativa kostnaderna.
En reform skulle ha betydligt flera vinnare än förlorare.
Underlag: Ledare DN 21-07-20
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar