MYCKET VIST INRÄTTAT
När tillvaron är som bittrast och värst
är merendels hjälpen nära.
Ja, när rävarna fryser i vintrig skog
blir de plötsligt och oväntat kära.
Oåtkomliga inomhus
håller sig hönsen och tuppen.
Ack, så vist är allt inrättat att man lätt
kan bli religiös på kuppen.
Rävarna lider av frost och svält
och aldrig tycks vintern försvinna.
Men då känns det inifrån rätt som det är
att hjärtat har börjat att brinna.
När dess värmande låga har brunnit ner
som blev upptänd därinne så lägligt,
då är det inte vinter mer
och livet är åter drägligt.
Alf Henrikson
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar