EN TÄTTING UTÖVER DET VANLIGA
Strömstaren är ett unikum bland svenska fåglar. Det ansåg zoologen, författaren och fågelkännaren Kai Curry Lindahl, inte bara för att den som enda tätting uteslutande lever vid och av vad den hittar i vattnet, utan för en rad andra egenheter som gör den extraordinär i fågelvärlden.
Forskarna, från Linné och framåt, har haft problem med att bestämma i vilken fågelfamilj den hör hemma. Stare är den inte. Bara till namnet för dess yttre likheter. Kanske gärdsmyg som den har en del gemensamt med, som den korta stjärten, metoden att bygga globformade bon med ingång från sidan och lusten att revirsjunga även på vintern. Så den fick bilda en egen familj, Cinclus cinclus, eller "den lilla fågeln vid vattnet" enligt greken Aristoteles.
För det är ju dess liv vid forsarna och vinterbadandet som väcker allmän uppmärksamhet. Den både dyker och simmar med vingarna mot botten i jakten på favoritfödan, nattsländans larver, så kallade husmaskar. En teori är att den kritvita bringan hjälper till att reflektera ljus i det mörka vattnet. Efter någon minut ploppar den upp, parkerar på närmaste sten, knixar och niger, dänger husmasken i stenen så att fodralet lossnar och fortsätter jakten i timmar med nya iskalla dopp. Fjäderdräkten är insmord med fett och benstommen är tyngre än hos andra fåglar - en anpassning till kalla och strömmande fjällbäckar.
Strömstaren är en ganska ny art söder om fjällen, där den enligt Svensk Fågelatlas kan häcka tidigt på våren för att senare på året flytta norrut och häcka en andra gång. I södra Sverige kan man hitta den även vid lugnare bäckar och åar och vintertid blir revirsången ett exklusivt inslag i den annars tysta fågelfaunan.
I fjällforsarna bygger strömstaren ett raffinerat bo bakom den brusande forsen och flyger till och från med bomaterial och mat till ungarna rakt igenom vattenfallet. Beskedligare bobyggen är de som placeras under broar, i byggnader eller dammar, exempelvis på platser som Gysinge i Dalälven, Norrtäljeån och vid Ulva kvarn i Fyrisån.
Det är lätt att känna igen strömstaren, svart som en stare, men med vitt bräm från hals till buk. Den visar gärna upp sig, blir lätt folkligt populär och får många olika namn som, som vattenstare, strömkarl, strömpräst, göddfröken, nom-orre, forskung, vattensvala och många , många fler.
Insänt av Åke Ekdahl
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar