VADMAL

 Kanske lyssnade någon på radions långkörare på söndagsmorgnarna, "Söndags-Morgan" i söndags. Bland annat talade man då om tyget vadmal, vilka egenskaper det har och hur det tillverkas - mycket intresseväckande och okänt för oss i Sherwoodskogen, och man kom i det sammanhanget också in på "Bockstensmannen", som var klädd i vadmalskläder när han dog i slutet av 1300-talet. Kläderna var väl bevarade.

Vadmal är idag ett vävt tyg av ylle som behandlats i en vadmalsstamp där tyget stampas eller valkas ihop med vatten, så att det inte längre går att urskilja de enskilda trådarna i väven. Det ger ett tätt, varmt och vattenavstötande tyg som är mycket slitstarkt.

HISTORIK

Tyget har urgamla anor, ända tillbaka till vikingatiden på 900-talet. Förutom till kläder använde man då vadmalstyg också till seglen på fartygen.

Betydelsen av ordet vadmal har ändrats över tiden. Under medeltiden var vadmal namnet på inhemskt tillverkat tyg, till skillnad från "kläde" som var importerat. Vadmal tillverkades av den ull som fanns att tillgå i landet.

Före de vattendrivna och de modernare mekaniska stamparna tid, stampades tyget med fötterna, en svensk syssla som påminner om vintramparnas arbete i sydliga länder. En vadmalsstamp (en vattendriven) finns bevarad i Dalkarlsberg i Nora-trakten i Västmanland.

Enligt Njals saga som handlar om Island på 900- till 1000-talet, var vadmal det viktigaste isländska betalningsmedlet på den tiden. Tyget som användes som valuta var en två alnar bred väv (cirka en meter). 6 alnar vadmal motsvarade då 1 öre, 48 alnar vadmal = 1 Mark, 120 alnar vadmal var lika med 1 Hundrade.

         Östgötalagen tillkom omkring 1290, men torde ha äldre förlagor.

Enligt östgötalagen var en "mark wadhmala" lika med 96 alnar, som i sin tur var lika mycket värt som en vägd mark silver. En mark var 8 öre och på öret gick det 3 örtugar. Det gick alltså 24 örtugar på en mark.  Östgötalagens aln vadmal var sålunda värd en fjärdedels örtug. Kursen var alltså inte densamma som på Island, men vi vet inget om tygbredd och silvrets lödighet i Östergötland.

BOCKSTENSMANNEN

Man har hittat kvarlevorna av en man i en mossse i Halland. Han dog sannolikt mellan 1350 och 1370.

Kroppen hittades i Bockstens mosse, öster Varberg, år 1936 och är sedan 1937 utställd på Hallands Kulturhistoriska museum i Varbergs fästning. Syrorna i mossen har bevarat kroppen och kläderna så att allt inte förmultnat. Håret var 10-15 centimeter långt.

Fyndet är unikt eftersom det är Europas enda fullständigt bevarade medeltida mansdräkt och också det enda lik, funnet i en mosse, som fått pålar slagna genom kroppen för att  hindra den från att gå igen som gengångare.

Bland de textilfynd som gjorts i Lödöse norr  Göteborg från 1300- till 1600-talet och på Bockstensmannen, är det mest förekommande tyget valkat eller ovalkat ylletyg, Bockstensmannens kläder var av valkat ylletyg.

                                               Bockstensmannens kappa

Underlag: Radioprogram och Wikipedia